Vad är våld?

Prostitution, sexuell exploatering och sex mot ersättning är alla olika benämningar på sexuellt våld. Sexuellt våld är bara en av många sorters våld, och det är vanligt att man blir utsatt för flera olika sorters våld samtidigt, till exempel fysiskt, psykiskt och digitalt våld.

Fysiskt, psykiskt och digitalt våld

Fysiskt våld kan t.ex. vara: knuffar, puttar och att någon tar hårt i dig eller drar dig i håret.
Psykiskt våld kan t.ex. vara: att någon säger elaka eller förnedrande saker till dig, kontrollerar eller hotar dig.
Digitalt våld: är en form av psykiskt våld och kan t.ex. vara att någon hotar dig, lägger ut bilder eller videor på dig utan att du gått med på det, hotar att göra det eller skickar väldigt många sms på en kort tid.
Det är vanligt att man är utsatt för olika former av våld samtidigt. Ett exempel på detta är att det tycks ha blivit vanligare att unga, både killar och tjejer, luras och pressas på stora summor pengar av organiserade ligor för att bilder med sexuellt innehåll på dem inte ska spridas vidare. Detta kan betraktas som sexuellt, psykiskt, ekonomiskt och digitalt våld.

Här kan du läsa mer om fysiskt, psykiskt och digitalt våld: https://ungarelationer.se/category/olika-vald/

Det är vanligt att man t.ex. via porren, serier, filmer och musikvideor tagit del av beskrivningar av sex som gör att vissa handlingar “normaliserats” och blivit vanliga och något man förväntas ställa upp på. Men att något framställs som “vanligt” betyder inte att det är okej. Här nedan ger vi exempel på olika handlingar som kan uppfattas vara vanliga och därför okej men som faktiskt är våld.

Sexuellt våld

Eftersom samtycke inte kan köpas innebär sex mot ersättning alltid att ens gränser överskrids, men utöver det förekommer också ofta andra former av våld, så som fysiskt och psykiskt våld. Att ersättning finns med i bilden rättfärdigar alltså inte att den som köper sex av dig säger eller gör saker mot dig som inte känns bra. Här är några exempel på sexuellt våld:

Att ta sexuella eller intima foton eller filmer på dig utan att du är hundra procent med på det.
Att sprida eller visa en sexuell eller intim bild eller film på dig till vänner, okända personer eller lägga upp dem på en porrsida, även om du tog bilden eller filmen frivilligt från början.
Att pressa dig eller få dig att titta på porr fast du inte vill.
Att du känner dig tvungen att “ställa upp” på sex för att till exempel lugna en aggressiv och hotfull eller våldsam person. Det kan också handla om att någon tjatar, det som brukar kallas "tjatsex".
“Strypsex”: Strypsex är egentligen ett begrepp som består av två ord som inte hör ihop. Sex ska kännas bra innan, under och efter, och att bli strypt är en våldshandling. Trots det har det blivit vanligt med så kallat strypsex, bland annat eftersom många har sett det i porren och då tror att det är en vanlig del av att ha sex. Att strypa någon är dock förenat med livsfara och det finns de som dött av strypsex. Det man sett i porren kan också vara farligt för de som medverkat i den, även fast det kan se ut som att personerna i filmen vill bli t.ex. strypta.

Om du är eller varit utsatt för sexuellt våld

Hur vet jag vad som är okej?

Sex ska kännas bra innan, under och efter, men ibland kanske man inte märker förrän efteråt att det var något som kändes fel. Andra ska lyssna och respektera dina gränser. Gränser kan visas på olika sätt, inte bara genom att man säger nej; till exempel visar man också att man inte vill något genom att vända bort blicken, ha en stirrig blick, inte röra kroppen, eller att man inte säger något. Vi har en så kallad samtyckeslag i Sverige som innebär att när man har sex är man skyldig att stämma av med den andra att den vill. Det krävs alltså ett aktivt ja för att man ska ha samtyckt, inte bara att man inte sa nej. Lagen bygger på frivillighet, alla som deltar ska göra det frivilligt och det behöver alla inblandade försäkra sig om. Här kan du läsa mer om vad som gäller: https://www.frivilligtsex.se/om-lagen/

Hit kan du vända dig om du varit utsatt för sexuellt våld.

Att ha varit utsatt för våld tidigare

Det ser olika ut för alla när det gäller hur man hamnar i en utsatt situation. Vad man vet från forskning är dock att det är vanligt att man tidigare har varit utsatt för någon form av våld innan man hamnat i sexuell exploatering, till exempel att man i en tidigare relation utsatts för våld. Det är också vanligt att man har erfarenhet från våld i hemmet och under ens uppväxt på olika sätt. Men det finns också de som inte varit utsatta tidigare, utan av andra anledningar hamnat i exploatering. Oavsett hur det är för just dig så finns vi här och lyssnar.

Hur påverkas man av våld?

Det är inte säkert att man mår dåligt under tiden man t.ex. utsätts i prostitution, andra former av sexuell exploatering eller sexuellt våld. Många reagerar på det man varit utsatt för först efter att man kommit ur utsattheten. Här är några vanliga exempel på hur man kan må. Även om det här inte stämmer in på dig så kan du ändå ha varit utsatt för sexuellt våld. Alla reagerar olika.

Oroskänslor och ångest. Ångest kan kännas fysiskt i kroppen, som t.ex. magont, “bubblor i magen”, smärta i bröstet, svårigheter att andas, eller att man är spänd i kroppen.
Att känna sig nere och vara deprimerad.
Att ha negativa och nedvärderande tankar om sig själv.
Att ha overklighetskänslor, att känna som att saker inte är på riktigt, eller att känna sig främmande för sig själv.
Att försöka tränga bort minnen man har men inte kunna.
Att känna det som att man återupplever det man tidigare varit med om.
Att ha mardrömmar och sömnsvårigheter.
Att ha koncentrationssvårigheter.
Att känna sig avstängd och inte uppleva några känslor alls.
Att känna sig spänd och ständigt på sin vakt.
Att dricka, ta droger eller andra substanser. För att hantera de olika svårigheterna man har är det vanligt att man till exempel tar till alkohol, droger eller beteenden som skadar en. Det är ett förståeligt sätt att hantera svårigheterna på som ofta hjälper just där och då, men inte i det långa loppet. Därför behöver man ofta göra det igen och igen för att det ska “hjälpa” och ofta behövs det mer och mer av alkoholen, drogerna eller självskadan för att det ska ge samma effekt som det gjorde i början.
Fysiska symtom. Smärta är en vanlig respons på att vara utsatt för någon form av våld. Smärtan behöver inte alltid finnas i den kroppsdel där du t.ex. har blivit slagen, utan kan också sätta sig i andra delar av din kropp. Det kan t.ex. bero på att man under lång tid spänt sig i kroppen.
Gynekologiska besvär. Att ha gynekologiska besvär är också vanligt, till exempel smärta vid samlag men även vid andra situationer som inte har med sex att göra. Du behöver inte veta att dina gynekologiska besvär är orsakade av sexuellt våld - oavsett orsak är din smärta värd att tas på allvar.
Påverkan på relationer och ens sexualitet. Efter att ha varit utsatt kan man uppleva att närhet blir jobbigt, även med en person som man vill vara nära, t.ex. ens partner. Man kan känna att man vill ha sex men att man under sexet blir påmind om det man varit med om el. ser framför sig den som utsatt en, i stället för den man har sex med. Man kan behöva få hjälp att bearbeta det man varit med om innan man känner sig redo för att ha sex igen. Att ha sex igen kan därför vara något man vill närma sig först längre fram, om ens någonsin. Vi i lever också i ett samhälle där sex ofta lyfts fram som något vikigt och som ett måste i ens liv. Att kunna och vilja ha sex igen är inget måste och inget som behöver stressas fram. Men om du känner att det är något du önskar så kan du få stöd och hjälp i det. Kom ihåg att det är du som bestämmer över din kropp och vad du vill.

Kanske har du redan varit i kontakt med hälso- och sjukvården för dina psykiska och fysiska besvär. Eftersom vården ofta är uppdelad efter olika tillstånd och diagnoser kan man känna sig “uppdelad” som person och inte sedd som en hel “människa”. Till oss kan du komma oavsett om du har en annan samtidig kontakt någonstans i vården.

Att vara utsatt och leva i en hederskontext

Det kan vara extra svårt att prata om vad man är utsatt för om man lever i en miljö där man blir kontrollerad på grund av de normer som råder i den miljön. Man kan till exempel vara förbjuden att göra vissa saker, vara kontrollerad av sina familjemedlemmar eller släktingar, inte får ha på sig vad man vill eller umgås med vem man vill. Detta kallas ibland hedersrelaterat våld och förtryck. Oavsett hur din situation ser ut så är du välkommen till oss. Vi är vana vid att träffa unga med liknande erfarenheter. Du kan också vända dig till Rätt att välja, som är en stödlinje för dig som lever med regler och krav för att skydda familjens rykte eller heder: https://rattattvalja.se.

Att vara utsatt och vara HBTQI

Det är viktigt att veta att unga hbtqi-personer kan vara utsatta för sexuell exploatering precis på samma vis som andra. Att vara hbtqi-person kan göra att det känns extra svårt att våga berätta att man utsätts för någon form av våld. Det kan till exempel vara så att man inte kommit ut och om man då skulle berätta om det man utsätts för, kan man vara rädd att ens läggning, preferens eller identitet avslöjas. Det kan också kännas förvirrande för en om man till exempel är lesbisk men säljer sex till män eller är kille som säljer sex till män men är osäker på om man är gay. Det kan kännas svårt att söka hjälp om man är rädd att mötas av okunskap och fördomar. Vi på Ellencentret är vana vid att möta unga hbtqi-personer med erfarenhet av olika former av sex mot ersättning och exploatering.

Att vara utsatt och ha en funktionsnedsättning

Om du har någon form av funktionsnedsättning kan det också upplevas extra svårt att våga berätta för någon om utsattheten. Man kan t.ex. vara beroende av den som utsätter en genom att den är en person som hjälper en med saker man inte klarar själv, eller på något annat sätt befinner sig i en beroendeställning till den personen. Du kan ha fått höra att det är ditt fel att du är utsatt på grund av din diagnos eller ditt sätt att fungera på, men det är inte sant - det är aldrig ditt fel att du blir utsatt. Det kan också vara så att folk i din omgivining inte tror att du har några sexuella relationer vilket kan göra det svårare att berätta. När du kommer till oss anpassar vi stödet efter dig och dina behov. Vi tar det i din takt och gör aldrig någonting du inte vill eller känner att du inte klarar av.

Det är aldrig ditt fel!

Tyvärr händer det att den som utsätts får höra att den får skylla sig själv om den blivit utsatt, t.ex. för att man har en neuropsykiatrisk diagnos som ADHD, autism, eller intellektuell funktionsnedsättning, ett personlighetssyndrom som till exempel emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) eller ett missbruk, men det är aldrig ditt fel att du blir utsatt. Du har rätt att få stöd oavsett hur du fungerar och hur din situation ser ut.